Blödande magsår igen?
Igår va jag till Södermottagningen. Gick väldigt bra där. Fick träffa min nya sjuksköterska. Väldigt trevlig.
När jag kommer hem äter jag en apelsin. Och som många vet har jag problem med magen sedan förr. Med blödande magsår o.s.v.
Jag fick i alla fall jätte ont i magen av denna apelsin. Den va väl för sur. Och hela natten har jag varit på toaletten & det är rent blod i avföringen.
Inget som alla kanske vill veta. Det börjar ju även närma sig jul & då brukar jag få extra ont & problem med magen. Men inte såhär som jag haft i natt.
Har varit ner för att lägga in två maskiner tvätt. Tiden stannar inte upp bara för detta. Känner mig lite slö.
Jag är inte så orolig eftersom att jag ska till läkaren idag så ska ta upp det där. Ont i magen har jag i alla fall från helvetet.
Nu ska jag se lite tv med katterna, sen ska jag ner till tvätten.
-Sjukhuset!
Sitter på sjukhuset nu & ska till ögonmottagningen. Är en bra stund tills jag ska vara där men sitter i Receptionen & kollar in människor!
Varit rätt mycket besök hos olika människor nu en längre tid. Men vet att det är så en månad innan december ju. Nästa vecka är sista veckan med fullt hela dagarna. Sen kan jag bara ta det lugnt och slippa ha massa tvång och måste saker att göra. Mår rätt dåligt av att ha sånt liggande över mig. Känns liksom som något trycker ner en uppifrån när man har massa saker man måste göra.
-Psykisk ohälsa!
M har varit i Finland hela veckan & åkte av båten i morse i Stockholm. Han är på ge hem till oss nu. Alla fem har längtat så efter honom! Blir svårare & svårare för varje gång han åker! Men så är det ju!
Flytten till ett hus på landet är snart kommen! Nervöst men ändå nya utmaningar!
Jag har ju flyttat en del. Nu är de ju bara 12 mil från Helsingborg till huset på landet & inte 52 mil som när jag bodde i Karlstad!
Kollade igenom Facebook lite & där kom upp ett bekant namn! Började tänka på den sista tiden som jag hade i Karlstad då! Först kändes det jobbigt. Men sen kom det bara över mig att jag är en jävla stark person som klarat alla hinder & omställningar, fast att jag lever med psykisk ohälsa, levt i ett förhållande med våld, besöksförbud osv!
För att ha de diagnoser jag har, har jag klarat av allt i vuxna livet galant. Flyttade hemifrån när jag va 15. Vem klarar de? Som lever med samma diagnoser som jag?! Inte många tror jag!
Jag känner äntligen lycka i mitt liv, jag ser inte bara det svarta mörkret som alltid låg över mig, jag ser ett ljus, jag känner lycka, jag känner att jag förtjänar att känna detta! Jag känner mig helt enkel lycklig!
Det går i perioder för alla! Mina svaker är inte så många & allt för ofta längre. Förut vara de i veckor & förstörde mitt liv helt. Det tog över mitt sett att tänka, mitt sett att leva och mitt begär av att ta mitt egna liv!
Att ta mitt liv & känna den känslan att jag inte vill leva längre har inte funnits hos mig på ca 3 år nu! Allt är inte dans på roser men det går ju inte gämföra Anna i Karlstad & Anna i Helsingborg nu! Två helt olika Annor!
Jag har lärt mig leva med min psykiska ohälsa. Jag tar dagarna som det kommer. Och jag vet Att jag har värdens finaste familj runt mig! Jag vet att M finns för mig i vått & tårt! Att hitta någon som kompliterar mig som han trodde jag inte gick! När de är jag & M så är vi som en person!
Detta jag vill säga med detta inlägg är att ta vara på varandra! Lyckan kommer & alla förtjänar den!
Tack å hej leverpastej! ☺️❤️