-Agg mot min bror! En polisanmälan borde gjorts enligt många! Men....

Det finns en viss person som jag alltid & kommer alltid ha agg till & det är min storebror! Alla vet varför!  Eller hur? Men när pappa Baloo berättar åter & åter igen vad min bror gör & hur fan han behandlar sin egna far! Blir jag SÅ arg & allt blossar upp inom mig! Varje gång pappa berätta vad han gör så skulle jag helt enkelt bara kunna spotta honom i ansiktet & slå han en del smällar! Får man skiva såhär? Ja sålänge jag inte gör handling av det! Å det tänker jag inte men har stor lust!
 
Hur fan har min bror ens mage att krångla med en "gammal & mycket sjuk människa" såhär? Min pappa är också din pappa! 
 
Människor tänker bara på sig själv idag! Vart är vi påväg?! Visa människor respekt & det handlar mesta dels din familj!  Man kan bråka & vara oense men din familj är ändå ditt kött & blod!
 
Sen finns det även vissa gränser man inte går över & kan acceptera! Finns saker jag ALDRIG kommer acceptera när det gäller min bror! Enligt mig är han INTE mitt kött & blod men min far är ändå hans pappa också & det resulterar i att jag INTE har anmält min bror för det han utsatte mig för när jag var barn!

-Frustrationen när min "bror" utnyttjade mig sexuellt som barn!

I tisdags var det sista SIP-mötet vilket känns bra om jag förstod det rätt vill säga. Hoppas på det i alla fall. Mötet gick bra men var väldigt nere efteråt för att jag fick reda på att jag inte är så stark psykiskt så att jag kan genomföra den tunga behandlingen när det gäller min storebror! Om de sexuella övergreppen och som en psykolog i Värmland kallade det de ”upprepade våldtäkterna”!
 
När jag nu tänker på det så blev det extremt jobbigt igen, känner bara att jag vill börja gråta & bryta ihop. Jag bryter inte ihop så ofta, jag gör det när allt har blivit för mycket. När jag gått så länge med massa känslor inom mig, så bryter jag ihop som ett litet barn & då menar jag som ett barn! Skulle behöva det nu känns det som!
 
Det är inte fel att gråta men att tillåta mig att göra det & visa att jag är en svag människa är väldigt svårt! Men innerst inne så är jag nog inte en svag människa! Men jag känner mig det just vid det tillfället när jag väl gråter!
 
När jag väl bryter ihop så känns det så skönt efteråt, jag känner mig starkare, enormt trött, somnar i timmar & mår så bra när jag väl vaknar. Jag känner mig som en ny människa, avslappnad & lugn! Det är ett bevis på att jag kan slappna av efteråt när jag väl brutit ihop som det där lilla barnet!
 
Jag vet att många varit med om samma sak som mig. Och jag vill inte att någon ska tycka synd om mig! Utan jag vet att människor som varit med om samma saker som mig läser min blogg. Och det vet jag pga. att många har kontaktat mig på bland annat Facebook. Jag vet att det hjälper en del människor som varit i samma situation!
 
Att alltid vara stark kan ingen människa! Det är tillåtet att känna, det är tillåtet att gråta, det är tillåtet att skrika o.s.v. Så länge det hjälper dig själv! Som alla vet så har jag bloggen för att skriva av mig när jag mår som jag gör just nu då allt är tungt! Det hjälper mig med att hantera vissa av mina känslor & min frustration!  

-Ny behandlare för mina sexuella övergrepp!

Jag har även fått en annan psykolog där jag ska bearbeta & prata om de sexuella övergreppen som min bror utsatt mig för under min uppväxt. Det känns väldigt skönt att det äntligen kommit igång.

Jag vet att mitt humör kommer vackla fram & tillbaka ännu mer än vad det gör just nu när jag kommit igång med detta men jag vet också att efter ett tag kommer jag att må så mycket bättre än vad jag gjort & gör nu. Började rota lite i det i Karlstad men hann bara med en del samtal & i början av de första samtalen var det extremt jobbigt & efter en del samtal kände jag förändring inombords.

Psykologen är en kille som jag har nu & jag ville överhuvudtaget inte ha en kille men jag gillar honom skärpt. Han är väldigt, väldigt ung men han är helt okej & vi har kommit fram till många kloka & bra saker & är överens om allt som vi pratat om hittills.

Det viktigaste för oss som varit med om dessa saker är att ha en bra behandlare, att man känner förtroende för behandlaren & en annan sak som är viktigt det är att behandlaren inte dömer dig. 


-För de som varit utsatta & till anhöriga!

Till er som blivit utsatta & till även anhöriga!

Själv ska jag kontaktat dom!

Får både för min del men även för Pappas Baloos del!

 http://atsu.se/


-Noomi Rapace!

 

-Rädd för att berätta!!!

Jag tycker om M jättemycket. Men är så rädd att berätta. Jag skrev har om dagen att jag skulle berätta men har fortfarande inte gjort det. Lättast för mig vore & ta de via ett sms men det är inte bra & det tänker jag inte göra. Utan vill berätta ansikte mot ansikte. Fast att jag kommer bryta ihop totalt men det är inte en lätt sak att berätta. Det är nog det svåraste jag någonsin gjort i mitt liv. Hur börjar man ens berätta & vad ska jag berätta?

Jag känner att jag stöter bort honom mer & mer vilket inte är bra eftersom att jag tycker om honom. Jag är rädd!


-Hyfsat just nu i alla fall!

Mår väl rätt hyfsat nu ändå. Visst alla tankar kommer ibland om det som hänt & det var i några dagar som jag bara hade tankar på min "storebror" vilket är jävligt jobbigt. Men har inte det lika mycket nu, det går i perioder. Jag tänker i alla fall på det en gång om dagen & just nu tänkte jag på det. 

-Info om att anmäla övergrepp osv.

Det gällde särskilt fall där barn utsatts för grova brott, t.ex. sexualbrott. Sexuella övergrepp mot barn ger inte sällan upphov till svåra och livsvariga psykiska skador. Ett barn som utsätts för sexuella över- grepp förmår ofta av olika skäl inte berätta om vad det har varit utsatt för förrän tidigast i tonåren. Dessa brott ger i regel inga synliga skador och upptäcks ofta inte förrän lång tid förflutit. Av dessa skäl infördes år 1995 de särskilda reglerna om åtalspreskrip- tion i 35 kap. 4 § andra stycket brottsbalken (se prop. 1994/95:2 s. 24). I 3 § preskriptionslagen finns särskilda bestämmelser för fordringar påskadestånd i anledning av brott. Eftersom dessa bestämmelser hänvisar till reglerna om åtalspreskription innebar ändringen av reglerna om åtalspreskription också att preskriptionstiden för skadestånd kan bli längre än tio år räknat från brottet. Det ansågs vara en lämplig ordning att preskriptionstiden för brotts- skadeersättning skulle vara densamma som vid skadestånd i anledning av brott. (Se prop. 1998/99:41 s. 33 f.)!
 
TIPS:
Googla SOU 2012:26 och läs s.285 +
 
 

-Joel Kinnaman!

 

-Lagen har ändras efter alla år så kan anmäla de hela!

Har ju fått så många mejl pga. inläggen på bloggen igår & jag har länge funderat på att anmäla de som hänt mig.
 
Och enligt en kompis som varit med om samma sak så har lagen ändrats en hel del de senaste åren. Jag trodde de va för sent att anmäla vad som hänt eftersom att det gått så många år. Men tydligen så kan jag anmäla när jag känner mig redo! Så det är något jag funderar på just nu rätt mycket.
 
Denna person som har gett mig all info & har själv gått igenom hela grejen med anmälning & så. Och hon hjälpet mig gärna igenom allt när jag väl är redo att anmäla. Hon skriver att vi klarar detta tillsammans! :-)
 
Det är sånt som gör att jag vill fortsätta kämpa! Och sen veta att jag har en person vid min sida som redan gjort detta tidigare & de skulle göra att jag kände mig tryggare.
 
Kommer lägga upp lite fakta här på bloggen senare idag för att jag vet & fick höra igår om andra som varit med om samma sak. Så kanske kan hjälpa någon annan också!
 
Vill tacka H så enormt mycket för all stöttning som jag får av dig!

-Massa som bryr sig & mkt peppning ikväll!

Jag delar nästan alla mina viktiga inlägg på Facebook & har fått mycket mejl & peppning om allt om övergreppen! Många skriver om att det borde pratas mer om sånt här. Och de håller jag helt med om! Jag är så tacksam för allt stöd jag får av er. Och jag har full förståelse för att vissa inte vill kommentera här & att ni slänger iväg ett mejl istället! :) Jag vet iallafall från ikväll att jag har extremt många som bryr sig om mig & som finns för mig! Jag är så tacksam för det! Tack så jättemycket! Ni som varit med om någon form av övergrepp ska veta att ni inte är ensama. Det fick jag bevisat för mig tydligt idag!

-Berättat om övergreppen för en undrande kusin ikväll!

Har pratat en del med min kusin ikväll om min såkallade "storebror"! Jag tycker det är bra att människor som undrar något om de som hänt mig frågar mig rakt ut istället för att gå & undrar vad jag varit med om osv. Jag är vuxen & kan prata för mig själv hade varit annat om jag va de där försvarslösa barnet som när allt hände men jag är vuxen nu.
 
Jag skulle pratat med M idag men jag klarade inte av det!
 
Som jag sa till min kusin ikväll så varierar mina känslor varje dag för de som hänt & även för vad jag känner för min såkallade "storebror"! 
 
Vissa dagar känner jag så starkt hat mot honom, andra dagar tycker jag synd om honom, andra dagar har jag extrem ångest.
 
Min "storebror" är ca 7 år äldre än mig tror jag. Jag vet att många tycker att de också är mitt fel & att jag ska ha skuld i de som hänt.
 
Vill bara göra klart för er alla att jag kommer in i perioder där jag tänker att det var mitt fel. Men innerst inne vet jag att jag va barn & han var vuxen. Så hur kan människor ens öppna käften om att det är mitt fel?! Skuld känner jag varje dag!

-Övergreppen & känsligt skrivit av mig!

Hej de va ett tag sen sist. Ska jag vara ärlig nu så är jag inne i en period där jag  tänker mycket på vad min "storebror" gjorde mot mig som barn! Just nu önskar jag bara att jag hade någon utbildad person att få prata med. Det är fortfarande semester tider så just nu har jag ingen. 
 
Pappa Baloo vill jag inte prata mer med om detta för att han har tillräckligt med egna saker att tänka på! Jag vet att han finns för mig när jag behöver det som mest.
 
Alla säger att livet måste gå vidare. Jag försöker varje dag att gå vidare men blir ständigt påmind av vad som hänt. De kan va att jag drömmer om det. Någon dag känner jag de där lukterna som va i rummet. En annan dag så är de någon som har nästan likadana sängkläder som när de hände. Att någon kanske har nogorlunda lika gardiner som när allt detta hände. Bara att se en trä sängram med inristade blommer på huvudändan gör att jag blir ständigt påmind. 
 
Detta som jag kommer skriva nu är kanske väldigt känsligt för vissa. Vissa dagar känner jag mig så äcklad av mig själv & när dom dagarna kommer så kan jag stå timmar i duschen & skrubba mig med en disksvamp. Jag känner mig så skitig. När det gäller detta med samlag så har jag stora problem! Har gått mycket till Kvinnokliniken i Karlstad. Pratat mycket om närhet & allt de där med samlag. Visst de har hjälp en liten del men de kommer perioder då jag inte ens klarar av närhet från den jag lever med!
 
Jag hade aldrig haft vissa diagnoser som jag har idag om detta inte hänt. Jag hade antagligen inte behövt äta lika mycket mediciner & jag hade antagligen inte haft den starka ångesten inom mig & dom starka tankarna på att ta mitt liv om detta inte hade hänt. Och enligt läkarna så beror nästan allt nu säger jag nästan allt pga händelserna & dom upprepade övergreppen jag var utsatt för som barn!
 
Tur så har jag för ett litet tag sedan träffat en kilke som jag tycker om så mycket. Det ända jag berättat för honom är att jag varit utsatt för övergrepp när jag var barn. Det är väldigt seriöst mellan oss så jag borde snart sätta mig ner & berätta vad jag varit med om. Men jag är så rädd för att han inte vill fortsätta träffa mig mer om jag berättar! Han har redan förstått att något är fel när det gäller närheten. Så det är nog tid för att berätra nu.
 
Det är lättare att skriva här på bloggen vad som hänt pga då behöver man inte se någon i ögonen & prata med. När man skriver här så är de ingen som ser att man bryter ihop & är en svag människa. 
 
Idag har jag bestämt mig! Jag ska berätta för honom!
 

-Övergreppen har tagit mitt inre!

Tänk att man har blivit vuxen så snabbt & vad livet kan förändras på två röda sekunder!
 
Jag blev vuxen rätt tidigt & har varit med om saker som inte ett barn ska utsättas för. Innerst inne han jag nog aldrig aldrig riktigt vara de barnet som alla barn förtjänar att vara & känna.
 
Så länge jag kan minnas har jag alltid kännt de där tyngre & ledsna inombords. Och jag börjar tro att jag aldrig någonsin kommer kunna & få känna den där glädjen inombords! Jag är liksom 26 nu & har samma starka känsla inom mig som jag hade som barn.
 
Kommer jag känna glädje & kommer de tyngre som jag bär på bli lite lättare att bära?

-Posttraumatisk stress!

Många frågar varför jag mår dåligt, hade jag vetat varför jag mår som jag gör i perioder så hade jag ju naturligtvis gjort något åt det. För inners inne vill jag inte må såhär.

Mycket hänger antagligen ihop med de sexuella övergreppen jag var utsatt för. Enligt läkarna på HAB i Karlstad så trodde dom att jag led av Posttraumatisk stress så dom skickade en remiss till Centrum för traumatisk stress. Tog ett år innan dom kunde ta emot mig där & jag fick träffa en utredare som jag fick prata med fyra gånger. Vilket hjälpte mig & fick mig att må bättre. Hon fastställde att jag led eller lider av Posttraumatisk stress så jag skulle få hjälp där ifrån. Men jag hann aldrig komma längre eftersom att väntetiden för att få en psykolog va ca ett & ett halv år så stod i kö ett år men sen var det tid för flytt till Helsingborg så inget med hände på den fronten

-Skammen, ångesten & hatet!

Det går i perioder med att tänka & fundera på det min bror utsatte mig för när jag var barn! Jag har inte tänkt på det på bra länge nu men se senaste två dagarna har det nog inte funnits plats för annat i min hjärna än det som hände! 
 
Jag kommer aldrig att acceptera det som hände men jag vet att jag måste lära mig att leva med det! Men hur gör man det? Hur kan man leva med en sån sak? Skammen,  ångesten & hatet jag känner inom mig kommer aldrig att svalna. Ju fler dagar som går ju starkare blir skammen, ångesten & hatet! 
 
Vissa dagar vill jag bara ge upp allt som har med livet att göra. När dessa dagar kommer önskar jag att jag kunde bli lilla Anna, att jag suddar ut minnena av vad min bror utsatt mig för & att jag får en uppväxt som ett barn ska ha. Att jag får vara barn & att jag blir vuxen när tiden är inne när min kropp är mogen!

-Sexuella övergrepp!

Jag har tänkt fram & tillbaka här idag & bestämt mig för att lägga till denna kategori "Sexuella övergrepp" på min blogg! Alla som känner mig vet att jag som barn var utsatt för sexuella övergrepp under flera år som min bror utfördes på mig!
 
Idag är en av alla dagar då jag känner mig så skitig, jag känner mig äcklad av min egna kropp, jag känner mig så äcklig! Idag är en sån dag där jag skulle kunna stå i duschen hela dagen & skrubba mig med Svinto om & om igen men ändå skulle jag inte känna mig renare!
 
Känslan att få känna sig ren & hel inombords igen kommer aldrig tillbaka. Du tog ifrån mig de som är viktigast för en människa att känna! Vad gav dig rätten att göra det?