Nu är det inte långt kvar tills pappa flyttar. Hur känner jag inför det egentligen? Ja det är en bra fråga, jag vet inte vad jag ska skriva på den rikigt. Men en sak vet jag och det är att pappa kommer må mycket bättre nere i Skåne än här. Han kommer närmare sina barn och barnbarn. Han får bo mitt i stan lättare för han att ta sig till affären och såna saker.

Visst det kommer kännas tungt och jobbigt. Men så är livet ibland. Ibland önskar jag att man kunde vrida tillbaka tiden till man va rund 14, så man inte hade flyttat upp här. Men nu är läget som det är. Och som jag känner idag så vill jag aldrig ner till Skåne. Jag trivs inte där nere. Och jag har byggt upp mitt liv här uppe, jag har alla mina kontakter, lägenhet, kille, men det viktigaste av allt är att jag har min trygghet här. Och det har tagit lång tid att bygga upp den och då menar jag år!