Onsdag ska jag tatuera mig! =) Två nya, en på halsen & en på handen upp på armen. Ska bli så jävla skoj att äntligen göra det. Smärtan man känner när man tatuerar sig är så otroligt skön. Kan verkligen inte säga att det gör ont, det är en mysig känsla. Är jag onormal då?

I helgen har jag inte gjort så mycket. Tagit det lugnt, städade i lördags & på kvällen kom J. Skön kille de men lite smått kaxig! =) Får mig verkligen att skratta.

Idag skulle jag åkt till T men orkar inte göra de. Så blir att stanna hemma. Vädret är ju inte speciellt roligt heller, man blir ju deprimerad.

I morgon är det jobb igen. Både skönt & tråkigt. Jag trivs på Solareturen det är inte de som är problemet. Det hände något innan sommaren började.  E slutade gick i pension. Hon & jag kom så bra överens & hade otroligt roligt tillsammans. Det va liksom jag & hon.

Nästan hela sommaren va jag sjukskriven. I början av sommaren så gick jag & jobbade men när jag kom dit så var det typ 5-6 personer i det rummet som jag jobbade. Varje gång jag kom så va det nya ansikten. Jag skulle ju lära upp dom nya. Men eftersom att jag bara jobbar 3 dagar i veckan så hann jag ju inte lära upp dom mer än en person i veckan. Men det fungerade ju inte heller eftersom att nästa dag jag kom så va det andra ansikten där. Då hade den jag höll på att lära upp dagen innan börjat göra andra saker. Visst de va sommar men lite mer ordning tycker jag att det kan finnas.

Det har blivit bättre nu men det är ändå inte lika bra som när E jobbade där. Vi är 4 i rummet nu. Men en person är aldrig där. Så oftast är vi 3. Dom andre 2 som är med mig och jobbar är helt okej men R är verkligen en person som sticker ut hon är verkligen stört skön!

Det är vissa personer som jag verkligen gillar på Solareturen som är hur sköna som helst. J är en skön kille & snäll. Alltid lika glad och uppåt. T hon är också som J. Man blir alltid lika glad när man ser dom.

Människor är så otroligt nyfikna på vad som händer i mitt liv & vad som inte händer. Vissa har mer koll på mig än vad jag själv har. Vissa personer snacka om mig och tror att dom känner mig men riktig så är det inte. Finns vissa personer som man undviker för att man verkligen hatar dom. Ursäkta ordvalet. Men jag menare det. Att man tar avstånd från vissa personer verkar vara svårt för dom att acceptera & förstå! Varför???

Ska snart göra lite nya tatueringar har jag tänkt mig. :) Vet inte vilken månad än men snart. En på halsen, en på handen & på mina fötter. :) Väljer mellan olika motiv men det finns så mycket att välja mellan. Så det är rätt svårt.

Känner för att göra något galet som gör att man känner att man lever. Något man får en kick av & är lite rädd för. Men vad?

Idag har jag hämtat ut mina skor på ortopedtekniska. Sen ska jag & C åka till Konsum & hämta ut mitt paket med en tjocktröja från serien Sons of Anarchy. Min andre tröja som jag köpte brände jag hål i med en cigg. Verkligen duktigt gjort. Så fick beställa en ny.

I helgen händer nog inte så mycket skulle jag tro. Vet inte om jag ska med C på loppis imorgon eller inte. Baka ska jag i alla fall göra under helgen men vad vet jag inte än.

Igår skulle en kompis komma men han kom inte tyvärr. Men jag trodde inte på att han skulle komma så jag förväntade mig inget.

Tänker mycket på hur jag skulle klara mig när pappa inte finns längre, skulle jag klara att fortsätta leva då? Han är verkligen den som har funnits för mig i vått & torrt. All jävla skit jag har gjort under åren så har han aldrig gett upp hoppet om mig utan funnits där. Jag har inte gjort lite skit utan har varit en jävla ungen. Förstår inte hur han orkat med mig. Har så dåligt samvete när jag tänker på allt jag gjort.

Jag kan prata med pappa om precis allt. Han är som min bästa vän. Har jag gjort ett rån så skulle jag prata med han om det. Han skulle ge mig råd & om jag åkte fast vet jag att han skulle komma och hälsa på så mycket som han fick. Han skulle aldrig svika mig. Jag litar på han till 100%.

Bättre pappa kan man inte ha. Det finns ingen som fasan Baloo! Han är verkligen unik! Det är ju varje människa men han är det där extra. Vi är så lika jag & han. Vi vet vart vi har varandra. Bråkar vi säger vi ordagrant vad som helst. Spelar ingen roll vad som sägs & hur rått det är så efter en timme så ringer vi till varandra & då är allt som vanligt igen. Det är inget hattande fram & tillbaka mellan oss utan han vet vart han har mig & jag vet vart jag har han.

När jag kommer på bussen hem från stan idag. Så kom en alkis & sätt sig bredvid mig. Hör till att för ca 1-2 månader sedan så åkte han bussen samtidigt som mig. Då va han så full att han spydde ner sätet bredvid sig. Då gick jag fram & sa till busschauffören & sa till & han ringde polisen. Polisen kom & alkisen blev så förbannad & hotfull så dom fick sätta handsfängsel på honom. Han skrek till mig att han skulle döda mig & göra massa saker.

Idag så satt han sig bredvid mig på bussen. Var riktigt orolig att han skulle göra något emot mig eftersom att han hade ju faktiskt hotat mig för ett tag sedan. Men han bara snackade & skrattade. Så jag pratade med honom & skrattade med honom.

Efter en stund så började han dra mig i armen. Då bad jag han att vara snäll att inte ta i mig. Det lyssnade han på & det uppskattade jag verkligen. Han kunde ju fortsatt eller blivit hotfull. Men han slutade.

Han visste inte vart han skulle gå av så jag hjälpte honom av bussen. Han skulle hem till Edsvalla. Så jag hoppas att han kom hem. Så han inte virrade bort sig på vägen :)! Han va riktigt trevlig.

Tycker synd om människor som kommit så fel i sitt liv. Det är verkligen sorligt att se. Många på bussen kollade konstigt på han. Men han är inte mer än människa. Alla människor är värda respekt så länge som personen beter sig okej. Många ser ner på såna människor. Men tänk er själv om ni skulle hamna i samma situation som dom hur skulle ni känna er när alla kolla & gjorde grimaser åt er? jag tror att ni skulle nog bli väldigt ledsna.

Det började med att jag väntade på bussen hem på busstationen. Då kommer en kille fram & ställer sig ca 5cm från mitt ansikte & flåsar mig i ansiktet. Det gör han ca tio minuter. Efter ett tag blir jag trött på det & går undan & ställer mig längre bort. Då kommer han dit & flåsar mig i nacken istället. Då blir jag verkligen förbannad så jag går ut & ställer mig & väntar på bussen ute fast att det är 30 minuter kvar tills bussen kommer. Svin kallt. Efter en stund kommer han ut & ställer sig bakom mig & fortsätter flåsa mig i nacken. Rena turen att jag inte slog till honom, va riktigt förbannad. Hade inte tagit min medicin heller så kunde gått illa.

D har inte hört av sig, väldigt ledsen & besviken men vad hade jag räkna med? Vad hoppade jag på? Ja, fråga mig inte för jag vet inte. Men det är ett avslutat kapitel nu! Orkar inte lägga ner min energi på någon som inte visar mig respekt & som totalt nonchalerar mig. Jag är inte värd att bli behandlad så. Har blivit det i ca 7 år! Ska & vill inte leva så längre & tänker inte göra det heller.

Är man intresserad av någon så gör man inte så. Man behandlar inte någon människa så. Känt att jag typ är skiten under hans skor. Men nog pratat om detta. Framtiden utvisa vad som händer & hur allt blir. Som det känns nu så är det klart!

Saknar min familj otroligt mycket. Bor rätt långt ifrån varandra. :( Idag är en sån dag där man tänker en hel del, på allt och ingenting. Såna dagar finns ibland hos alla tror jag.  

Har fått så bra kontakt med lillasyster & mamma, så det är så roligt. Pappa och jag pratar varje dag och många gånger om dagen. Som vi sa igår till varandra så när vi pratar så är det alltid samma saker vi säger.

Saknar pappa så enormt mycket, finns inga ord som kan beskriva de. Saknar min övriga familj också. Men pappa och jag har så starka band. Vi är lika konstiga båda två! Vi är så lika och han förstår mig så otroligt bra. Han har liksom alltid funnits vid min sida. Jag är glad för att ha han som pappa. Man kan inte ha en bättre pappa.

Tänker ofta på vad jag skulle göra när han inte fanns längre. Skulle jag klara det? Han är ju dålig, så man vet aldrig. Så mina tankar finns där. Och att man är så långt ifrån honom är ännu jobbigare.

Så skön reklam alltså. Skrattar så att jag gråter när jag ser den =)

Så skön reklam alltså. Skrattar så när jag ser den på tv! =)

Glömde skriva att igår kommer en gammal vän hit. Har inte träffat han sen jag va 14 år. Va så roligt att träffa han. Mycket att skacka om! Vet inte hur han fått mitt nr men han hörde iallafall av sig  när han va i Karlstad. Han bor i Vänersborg. Så skoj!

Hej va ett tag sen jag skrev som vanligt.

Vad har hänt hos mig?

Jag har inte gjort så mycket, varit en del med C. Fixat borta på Rayon ett par dagar. Sen har jag haft en del möten. Sen har jag börjat jobba tre dagar i veckan istället för två.

Vissa saker är verkligen invecklade måste jag säga. Vissa personer slutar faktiskt aldrig att förvåna en. De är nog bara att lära sig leva med det. Vissa har man tagit avstånd från, vem vet det kanske är bra. Men känns ändå rätt jobbigt att behöva göra de.

Jag vill tro att människor kan förändras, jag vill tro att människor är ärliga, jag vill ge alla en andra chans. Men vissa människor kan inte förändras, vissa människor snackar så mycket för att det ska låta så bra, men sen kommer det fram att personen inte står för ett skit av vad den sagt. Sånt klarar jag inte av.

Saker som han berättat för mig stämmer inte riktigt. Efter ett tag misstänker man att något inte stämmer och kollar upp personen. Det kändes inte rätt att göra det. Men efter allt som hänt i mitt liv så kände jag att de va bästa att göra det. Då kommer det fram massa fakta och papper som visar att det han berättat för mig stämmer inte.

Varför inte berätta som det ligger till själv? Varför ska man behöva kolla upp personer? Han vet var jag finns och han vet vad jag sagt till han. Nu gör han som han vill!

Jaja, över till något annat nu. Orkar inte älta massa såna saker längre.

Snart får jag mina skor jag väntat på minst åtta månader. Då börja träningen till 100%! Längtar verkligen. Söker massa lägenheter i stan, är ju i stan jämt. Vore skönt att komma in där och bort från Vålberg.

Ja vi hörs snart igen! Kramar.

Va hos T i lördags och drack lite vin och åt god mat. Hade otroligt trevlig. D skulle komma till mig när jag kom hem. Men det kom ingen. Hänt tre gånger nu. Åkte hem för hans skull, för att jag ville vara med han och umgås. Men han gjorde som förut. Gjorde mig otroligt  ledsen.

Till dom som inte vet så är D en vän! Inget annat eller var kanske jag ska skriva!  Vet inte? Har skrivit massvis med sms till honom men som vanlig får man inget svar. Han nonchalerar mig som alltid. Jag passar när han inte har något att göra, när han har tråkigt då är jag den sista utvägen. Så upplever jag det.

Bara att inse att vissa människor utnyttjar situationerna till max.

Klarar mig bra utan såna människor i mitt liv. Vem vet det kanske finns en förklaring till varför han inte hört av sig. Men det återstår att se. Han har inte hört av sig på mer än två dygn ca.

Jag förväntar mig inget längre av någon. Utan man blir bara behandlad illa. Människor visa ingen respekt för andra människor. Folk gör som dom vill, kör över en med en traktor sen tror dom att allt ska vara bra. Men vet ni? Det är inte bra & okej för mig!

Kan tänka mig att ge D en tredje chans men de är också sista chansen han skulle få. Många tycker jag är dum i huvudet som skriver så nu, jag vet. Många av mina älskade vänner. Men de är svårt! Mer kan jag inte säga.

Vi får se vad framtiden erbjuder mig! Man är fri som en fågel, har inga skyldigheter till någon eller till något. Känns så jävla skönt. Jag kan göra precis vad jag vill utan att behöva tänka på min andra halva! Fri säger jag bara, jag är FRI!

Jo började ju träna förra veckan men det fick vi ge uppefter första träningspasset. Tyvärr, jävla skit. Pga. att jag inte har fått mina speciella skor. Så på två dagar kunde jag inte gå. Men nu är dom beställda och jag får dom den 20:de. Jippi då sätts det igång igen.

Har tre kg kvar till mitt första mål i viktnergången. Jippi. Sen blir det ett nytt mål. Vet inte än vad det blir för mål. Ska tänka ut de och berätta när jag vet. :)