-Torsby!

Har försökt att börja äta regelbundet. Känner mig piggare. Men ibland glömmer jag att jag måste äta. Vissa dagar är jag inte hungrig. Det är efter operationen & dom dagarna är det inte lätt. Har fått utöka mina järntabletter & det finns stor riska att jag måste ta spruta istället. Måste verkligen börja sköta om min kropp & sköta mig. Sköta alla vitaminer & acceptera att jag måste ta dom hela livet. Jag har ju själv valt det.

 

Efter operationen så mådde jag inte så bra psykiskt. Tror att många mins det. Hade ju varit utan mina mediciner från ÖPV ett bra tag. Den känslan jag hade på sjukhuset när jag vaknade va hemsk. Har aldrig mått så psykiskt dåligt som då. Kändes som något hade gjort något emot mig som jag inte ville. Ville bara ta livet av mig, hade jag inte varit på sjukhuset så hade jag nog inte funnits idag.

 

Men när jag kom hem från sjukhuset så spökade ju psyket fortfarande. Men som tur va hade jag min pappa. Redan första dagen jag va hemma så misskötte jag maten jag åt inte som jag skulle osv, åt inget alls. Så redan från början så gick allt åt helvete för mig. Fick ingen hjälp av M han som jag levde med.

 

Jag gick ner under 100KG & hade nog inte vägt det sen jag va 13år, jag va så lycklig när vågen visade det. Sen började jag gå upp igen. Min vikt va fyra KG ifrån vad jag vägt som mest innan jag började med flytet & så innan allt startade med GBP.

 

Jag lämnade M & har börjat ta tag i mitt liv. Börjat träna osv. Så nu är jag nere under de jag vägde som minst efter operationen. Men jag kämpar tro mig.


-DR. Hoffmann

Igår ringde de från Torsby. Alla prover och så är bra. Och jag går inte ner för snabbt eller för sakta i vikt. Glad för dessa besked. Jag kommer gå ner under ca 2 år. Kroppen har svårt att ställa in sig och hinna med. Det är så mycket som händer med min kropp. Därför så är det svårt att få mina andra mediciner att fungera och hjälpa mig.

 

Men som jag sa till DR HOFFMANN man blev inte tjock på en vecka utan det har tagit år. Så det med medicinerna kommer också ta tid, det är bara inse. Har jag kunnat kämpa med vikten i alla år, så är väl detta inget stort att kämpa med.

 

Det har tagit tid att bli tjock, det tar tid att gå ner, kroppen ska återställa sig och det ska hittas rätt medicinering. Det är bara att kämpa på. I slutändan så kommer jag ju må bra och allt kommer att fungera. Det gäller bara att kämpa Anna.

 

Allt som jag gått igenom och som jag har kämpat för att ta mig igenom i livet, det ska jag inte bara kasta åt sidan eller skitas i. Utan om några år kommer kroppen att vara återställd, mitt liv kommer att fungera som vanligt och min rätta medicinering kommer att vara hittad & jag kommer klara av allt mycket lättare.

 

Kanske få känna lycka som jag aldrig har känt.


-Dr Life Hoffmann.

På torsdag den 7 april ringer dem från Torsby sjukhus vi ska diskutera hur det går för mig och hur mina värden är. Dr Life Hoffmann ringer efter 15.00. Det var inte han som opererade mig utan det var en annan. Men Hoffmann är väl mer insatt som dom valde att han skulle ringa istället pga. av hur jag mår o.s.v. skulle jag tro. Han som opererade mig var bara lärning.

-Vårdcentralen.

Ska till Vålbergs vårdcentral idag och lämna massor med blod prov. Till samtalet med Life Hoffmann. Hoppas på att proverna är bra. Hoppas även på att dem bara behöver sticka mig en gång. Oftast får dem typ sticka mig 3-5 gånger innan dom får blod.   


-Leif Hoffmann.

Jag fick min telefon tid med Torsby sjukhus angåenden GBP.  Leif Hoffmann ringer mig torsdag den 7/4 kl 15:00.


Det var längesen jag skrev om min vikt och hur allting går. Jag står stilla i vikten och har gjort mycket länge. Men jag vägen under 100kg nu. Och har inte gjort det sen jag var 15år ca. Känns underbart. Lite besviken för att jag inte går ner. Men så är det. Börjar acceptera det. Vem vet jag har kanske gått ner mina kg och kroppen anser att jag inte ska gå ner mer. Det jag har gått ner är bättre än inget alls. Allt som visar minus är bra.


Jag kanske inte går ner något pga. av att jag äter alla mediciner o.s.v. Innan har jag tänkt såhär angående Torsby och uppföljningarna att jag ska skita i dom. Varför hålla på att krångla. Men nu när jag fick lappen så känns det bäst att fullfölja det.


Känns liksom som att jag skiter i vilket. Tappa lusten och orken.  


-Nu faller håret.

Som sagt jag har börjat tappa håret. Hade jätte tjockt innan operationen men nu är det jätte tunt. När jag ska och klippa mig behöver dom nog inte tunna ut det längre. Tråkigt. Jag som älskade mitt tjocka hår.

 

Ja, jag vet varför jag tappar hår. Man kan göra det för att man gjort den oprationen som jag gjort. Det är inget ovanligt. Tyvärr. Men jag trodde ju aldrig att jag skulle bli drabbad. Det tror man väl aldrig men nu är fallet så.


-Tarmen tar inte upp tabletterna.

Vill skriva om en sak till. När jag gjorde GBP så berättade ingen hur det kunde vara efteråt med mediciner och så. Jag äter ju en del mediciner för att må bra. Men nu när jag har blivit opererad så har läkarna kommit fram till att det var ett misstag att operera mig. Men det var inte det jag ville säga. Utan dom informerade inte mig om att tarmen har svårt för att ta upp medicinerna efter operationen. Så under några månader nu har jag mått rikigt dåligt. Men om några dagar ska jag till en specialist doktor och se hur dom kan hjälpa mig. För min vardag funderar inte utan medicinerna.

 

Tycker det är dåligt av en läkare att säga nu efter åt att det är ett misstag att ha opererat mig. Och tycker även det är dåligt att dom kommer nu med att tarmen inte tar upp mina övriga mediciner.


-26Kg & 10Cm

-26Kg och ca 10cm i midjan! Nu får jag alltså på mig storlek 46 istället för 56! I herr jeans får jag på mig 38! :)


-ALDRIG!

Var ju till Torsby igår. Gick jättebra hade gått ner ca 10 cm i midjan och gått ner ca 26kg så dom var nöjda. Jag också för den delen. Men det konstigaste är att jag känner och upplever mig fetaren än någonsin blir även äcklad av mig själv och mitt fett. Normalt?

 

Jag pratade med Axer och berättade hur jag mått psykiskt efter operationen och så. Han ställde sig fråga högt så jag och Mats hörde. Det kanske va ett misstag att operera dig. Herregud tänkte jag. Kommer jag må såhär dåligt hela tiden nu?! Nej fan det hoppas jag inte.

 

Torsby visste hur mitt liv sätt ut innan operationen dom visste även vad jag åt för mediciner så dom borde veta att det kanske skulle gå åt helvete. Dom borde ha pratat med mig mer om hur det kunde gå. Det man igentligen fick reda på kursen var ju inte precis något dåligt.

 

Helt seriöst hade jag vetat hur det skulle bli hade jag ALDRIG gjort operationen.


-Första återträffen!

Första besöket efter operationen är imorgon 28 Okt 2010 i Torsby klockan 14.00


-Förr & Nu!

-Kort på mig från förr!


-Kort på mig idag!



Syns det någon skilnad?


-Nu börjar det hända saker.

Gick in och tog en lång dusch förut. Sen så letade jag upp minde kläder som jag kunde ha på mig. Som tur va hade jag sparat ett par jeans från när jag var mindre. Från storlek 56 till storlek 50. Jag är vekligen jätte stålt. Det syns inte mycket på vågen men på kläderna jag brukade använda innan. Mats skatta åt mig igår. Vi va hos pappa sen när vi skulle hem till oss så gick vi upp  en våning. Men när jag gick upp för trappan så tappaden jag jensen, så där stod en Anna i trosor mitt i trapphuset.

-Doktor E istället för Torsby.

I torsdags var jag till doktor E. Gick jättebra och hon var verkligen en sån som lyssnade. Det är ju en hyr läkare så hon blir nog inte kvar så länge. Hon sjukskrev mig i en månad fram över.

Torsby ville ju inte sjukskriva mig längre. Utan Torsby ville att jag skulle komma dit så dem kunde se på såren och det på magen i fredags.  Men jag ringde och avbokade den tiden eftersom att doktor E sjukskrev mig och Torsby ville inte sjukskriva mig längre.

Nästa besök till Torsby är den 28 Okt! Behöver inte åka 10 mil bara för att dem ska se på såren på magen.


-Torsby besöket redan på fredag.

Jag har ringt Torsby idag och pratat med dom angående längre sjukskrivning pga. av att jag näsan legat i 3 veckor i bara sängen och inte orkat äta så mycket o.s.v. Sköterskan skulle kolla lite och ringa mig sen. Så efter ca 30min ringde hon igen och sa att min doktor ville träffa mig på fredag klockan 11.00 för att se så allt är på rätt väg och så. Och för att bedöma om jag ska sjukskrivas en månad till.

Alltså till Torsby fredag den 8 Okt kl 11.

-Mår lite bättre.

Mår lite bättre måste jag säga efter att påbörjat medicineringen av antibiotikan. Har försökt börja äta vid vissa tidpunkter. Går lite bättre än förut.


-Antibiotika!

Japp, jag går på antibiotika från och med idag. Mina sår på magen är inte okej. Kanske en förklaring till att jag inte har kunnat göra något och varit trött. Vad vet jag?!

Till veckan så ska jag försöka börja motionera! Har även börjat bli noga med maten. Det är jag själv som tjänar på det i slutändan.

-Efterkontroll!

Den 28 Okt  kl 14:00 ska jag tillbaka till Torsby på efterkontroll. Då har det alltså gått ca 6 vecker sen operationen.


-22 st agraffer...

I måndags den 27 september klockan 11 var jag på vårdcentralen och tog bort mina agraffer. Jag hade 22 st. Var inte det minsta orolig när jag kom dit och det tog inte långa stunden att få av dom. Tyvärr så tål jag inte agrafferna så ett av såren var så varigt och blött så dom fick ta odling på det. Och svaret på odlingen får jag imorgon. Så jag har ett plåster kvar på magen. Men hoppas snart på att det också åker av snart.

-Startvikt & vikten nu!

Min startvik började på 125,9kg och när jag väger mig idag så visar den 111,8kg och det betyder att jag gått ner 14,1kg. Känns verkligen uselt.

 

Men för att ha misskött dieten innan operationen och nu efter operationen så har jag ju i alla fall gått ner. Många i min grupp har gått ner ännu mer. Men dom klarar detta kanske lite lättare än mig. Så jag måste kämpa vidare. Nu gäller nya tag.


-Usel på att äta, tyvärr!

Jag känner mig inte hungrig och det är mycket svårt att få i sig maten. Som sagt har varit usel på att äta. Oftast blir det 1-2 gånger per dag som jag äter. Det är ur dåligt ja jag vet det. Vad ska jag göra? Jag går ner sakta men säkert. Men jag följer inte dom råden jag fått från Torsby om maten och så. Jag äter det jag får äta men alltså hur ofta jag äter och så följer jag ju inte. Det är mycket därför vågen inte visar så mycket -.

 

Jag känner mig inte hungrig, vill bara ligga i sängen, vill inte finnas till. Önska att allt fick ett slut. När man känner såhär är det svårt att få rutin på allt det jag måste klara av nu efter operationen. Jag har liksom gett upp känns det som.


Tidigare inlägg