-För glädjen av att leva.

Jag önskar att jag kunde känna glädje över det liv jag lever. Över allt som jag har. Men jag är bara ledsen. Tårarna faller ner för min kind. Det smärtar mitt inre. Jag vet inte varför? Det gör bara så ont. Jag har ju allt jag kan ha önskat mig, allt som är betydelsefullt för mig. Det som är min mening med livet. Ändå känner jag rädsla, mina tårar faller. Tårar av skam. Skam över att jag bara förstör för mig själv. Jag vill inte vara rädd, jag vill inte känna mig tom & ensam. Jag vill kunna se mig så som jag är utan krav. Krav på att vara felfri.
Tack för att du bidrar med din åsikt till detta inlägg



»
»
»