Den 11 Juni ska jag fört jobba sen till CFTS på möte angående dom sexuella övergreppen. Den dagen kommer vara en helvetes dag. En dag som antagligen gör att jag stänger in mig ännu mer efter att varit dit. De är så jävla jobbigt att gå dit, men i längden kommer det att hjälpa mig, jag måste tro på detta. Annars är sista utvägen elchocker, de innebär att mitt minne kan försvinna helt. Därför vill jag försöka med CFTS men de kommer ta betydligt mycket längre tid än med elchockerna men de finns inga risker med CFTS. Har jag gått så många år & mått som jag mått, ätit så mycket mediciner & haft så mycket samtal så kan jag försöka med detta också. Men hjälper inte detta så orkar jag inte mer.